Går ju fan inte att säga nåt till karln längre. Antingen så är man korkad eller så blir det tjaffs. Det känns lite som "Förlåt då, jag ska inte öppna käften mot dig igen!".

Ja, jag är arg... så jag överdriver väl lite. Men ändå! Det är inte alls som det var förut då man kunde diskutera som två normala människor. Jag skulle kunna skriva en mindre bok om allt som inte alls är som förut.




"- Det är omöjligt, sa Tvivlet.
- Det är farligt, sa Rädslan.
- Det är onödigt, sa Förnuftet.
- Prova ändå, viskade Hjärtat."


Nu ska jag röka. PUNKT!