J:
- Jaha, vad är det med dig nu då?

E:
- Frågan är ju vad det är med dig egentligen...

Efter ett sådant mothugg skulle jag vara himla nyfiken på vad det var frågan om egentligen och vilja prata om saken och få veta vad jag hade gjort.
Fast det är klart, du kanske redan förstod vad det handlade om... Och det var tydligen inte så viktigt att prata om isf. Eller var det kanske för pinsamt? Jag har ingen aning. Dumt verkar du ju inte ha tyckt att det var iaf med tanke på att du inte ens är hemma än så att vi kan prata.

Frågan är ju om jag skulle få några svar över huvud taget om jag tog upp detta med dig, eller skulle du spotta fler lögner i ansiktet på mig?

Suraminer.se idag. Eller sura miner är det väl inte heller, mer ledsna eller besvikna... Igen.
Jag förstår inte riktigt vad det svåra med att välja är.
"Sluta med det där som du håller på med och du kan fortsätta vara med mig"
"Fortsätt med det där som du håller på med, men då behöver du inte vara med mig"
vad är det som ska vara så svårt med dom två valen?

Ibland undrar jag om vissa personer tror att jag är en extremt korkad person. Dom jag syftar på kan ju bara dra långt åt helvete, ni har inget mer i mitt liv att göra!

Det jag inte förstår är hur jag inte klarar av att bara kasta ut dig med huvudet före, vad är det som stoppar mig?
Jag har trott på dig så många gånger och fått bli besviken minst lika många gånger.
Tror jag på dig igen? varför gör jag det? HUR kan jag göra det?





Jag måste gå och lägga mig. >_<


Angående detta så har jag ju världens gulligaste "chefer". Jag har inte berättat för dom vad det handlade om denna gång, det enda dom visste var att jag var ledsen igen. Vad gör dom då, jo dom kommer nu senare på kvällen med en chokladkaka till mig. Daniel tar till rådjursblicken och säger "Ja, det brukar väl bli bättre med choklad?". Söta!