Så har jag gjort mitt sista pass på jobbet ikväll. Nu ska min rygg få vila.
Det känns otroligt skönt, men samtidigt väldigt konstigt också. Jag kommer nog inte riktigt ha insett det förrän nästa vecka eller så då man har varit hemma några dagar.

Fick en liten present av Linda, Daniel och William. En speldosa till gumman. :)
Linda sa att hon först hade tänkt köpa barnkläder, men så hade hon kommit på att jag sagt att jag knappt har någon plats för fler kläder. Vilken himla tur. Haha!

Fick även brev från försäkringskassan idag ang. graviditetspenningen. Tro på fan att jag fick det. :D
Så nu känns december och januari rätt säkert när det gäller ekonomin för min del. Ibland har jag banne mig tur också. :)

Första advent igår och första snön kom. Jag som annars inte alls tycker om snö blev superglad. Jag blev som på så mycket bättre humör. Och inte nog med det så ligger snön kvar idag också. :)

Jag jobbar 11-16 idag och efter det blir det till att åka direkt in till stan för att köpa mat. Frysen är proppfull, men det verkligen ekar i både kyl och skafferi. :O Vi ska passa på att åka till Jysk och Rusta också för att köpa lite julgrejer.
I den förra lägenheten som vi bodde i var det himla lätt att fylla alla (väldigt få och små) rum med de grejer vi har nu, men nu blir det inte ens fullt i ett rum. Så ja, julgrejer behöver vi verkligen shoppa. Vi har inte ens en fungerande stake... Förutom Johnnys (Haha, skämt och sido). ;P

Fick hur fina julgardiner som helst av mamma för ett tag sedan också, men dom vill liksom inte hänga sig riktigt till rätta. Jag vet inte vad jag gör för fel. Tycker att jag stog i en evighet och strök dom dessutom, men så fort jag hängde upp dom så skulle man kunna tro att ett strykjärn aldrig rört vid dom. >_<
Mamma, hjälp? :)

Nej, nu måste jag ta och fixa till mig lite.
Tjingeling! :)

Johnny var på hockeyn medans jag jobbade igår. Somnade väl knappt en halvtimme efter att han hade kommit hem.
Jag satt iaf uppe en lite längre stund, åt någon lussebulle och så.
Så går jag in i vardagsrummet för att höra om han hade tänkt att sova där under natten. Det tog ett bra tag innan jag fick någon kontakt med honom ö.h.t.
Till slut får jag lite liv i honom och frågar igen. Men nej, han skulle ju inte sova där. Så börjar jag gå in till sovrummet och så säger han någonting, jag hör inte vad så jag säger bara "va?". Han fortsätter säga någonting men jag hör fortfarande inte vad så jag går ut till vardagsrummet igen och frågar vad han svamlar om.
Han börjar surra om något med fötter. Att jag skulle ju se det på hans fot.
Eh, va? "Ska jag se på din fot om du ska sova här eller inte?" undrar jag. Nej, men han hade ju ont i foten. "Jaha, ska du sova här ute för att du har ont i foten?" undrar jag. Vid det här laget börjar han bli irriterad och säger att "Nej, jag har inte ont i någon jävla fot. Men man ser ju på foten." Och så något om att ha ont igen. Jag frågar flera gånger vad det är han svamlar om. Så tar han täcket och kudden och ställer sig upp. Fortsätter att snacka om den där jävla foten. Så säger han något om att jag ska ju se på hans fot att han är man precis som han ser på min fot att jag är kvinna. Det värsta var att han såg helt klarvaken ut. Jag kommer inte riktigt ihåg allt han sa om den där foten, men osammanhängande var det iaf. Det slutar med att han nästan blir förbannad och säger "Skitsamma, jag har inga naglar ändå. Kan du ta och flytta dig så att jag kan komma förbi eller?". Han trycker sig förbi mig med en stor suck, lägger sig i sängen och somnar på en gång. Han måste ju ha pratat i sömn eller något. Otäckt var det iaf.

Jobb idag. Hoppas nästan på att jag kan få skjuts hem av Johnny ikväll.
Igår tog det mig 20 min att gå hem (det tar ca 7 min annars). Fick gå skitsakta och stanna till ibland efter vägen eftersom jag hade så jävla ont i ryggen igen, fick sammandragningar lite nu och då och så var det ju pisshalt på det också. Herre gud, att man ska måste känna sig som en jävla gammkärring när man är 23 år. >_<

Aja, ska väl ta och kleta på mig smink igen.

"Skulle du kunna börja kvart i tre ist?"

"Emelie, skulle du kunna jobba på måndag?"

"Hej! Vill du jobba i helgen?"

Haha, Emelie är tillbaka på jobbet. Har inte varit där på två veckor. Först var jag långledig och sedan blev jag sjuk och så var jag lite ledig igen. Jag har inte ens börjat mitt första pass förrän det "Emelieas". Men det är bra, då kan jag få igen för mina sjuka dagar och kanske klara mig ganska fint i december ändå. :)
Jag jobbar ju ändå min sista dag nästa vecka så. Det känns lite konstigt.

Hittade mycket fina kläder på H&M och Lindex. Här är bara en del av det. :)


Hittade en otroligt fin julklänning + kofta till lilla Tyra också idag då vi var inne på H&M. Men så kom jag på att hon redan har fått en julklänning så det blir inget köp av den.

En flicka jag sa och en flicka det va... Åtminstone enligt ultraljudet idag.
Det var dock ganska osäkert då vi tydligen har ett väldigt aktivt barn (positivt). Hon fick lov att kolla två gånger, men sa båda gångerna att hon tyckte det såg ut som en flicka. Jag vet inte riktigt vad det vi fick se som skulle föreställa pullan skulle vara om det skulle vara en pojke. Men vi får väl se. :)
Ingen jättebebis blir det heller efter alla mätningar. Helt normalt, väger ungefär runt 2200 g nu. Allt annat såg bra ut också. Hon kollade hjärna, hjärta, hjärtljud, fostervatten o.s.v. Så det känns himla skönt. Nu känner jag mig betydligt mycket mer redo för dagen på förlossningen. :)

Min största tanke nu på morgonen: KATTJÄVEL!
Hon vägrar ju svälja det där jäkla P-pillret. >_< Jag som bara brukar behöva doppa det i lite kaviar. Men nej, inte i dag inte. Jag har provat kaviar och baconost, inte duger det inte. Och eftersom den började halvt smälta så bullade jag in den i en ytterst liten ostbit då frun inte vill äta för stora bitar. Men nej, idag vill hon inte äta små bitar heller. Dumma katt!



Aja, jag får väl prova på nytt då vi kommer hem. Har inte tid med att försöka trycka i henne det nu på morgonen.
För vi ska ju på ultraljud idag. :D Jag är nervös. Jag hoppas så otroligt mycket att det inte ligger en jättebebis där inne och jag hoppas verkligen att den här kvinnan berättar för oss vad det är för kön på den lilla.

Ska kleta på lite smink och väcka gubben.
Tjing!

Hallen. Fick en matta av mamma och fint blev det. :)
Synd att det är så jäkla fult golv bara. Men vi ska väl vara glada över att det bara är där i hallen.


Köket. Vi la på de nya bänkskivorna. Allt i trä ska målas.
Av någon anledning så är vårat kök mycket finare i verkligheten än vad det är på bild.

Du skulle passa så fint i vårat kök. Synd att du bor i Sundsvall. </3

Var på föräldragrupp idag. Hmm, det var väl varken något för mig eller Johnny. Men då vet vi ju det iaf och behöver inte lägga ut nå mer till bensin för det.

Imorgon är det en massa måsten känns det som. Min första lediga dag. Fast så har jag ju fyra stycken till efter det som jag kan passa på att ta det lugnt på... Om jag kan det. :P
Vi ska iväg för att skriva på nå papper, vi ska till personalstrategerna, arbetsfömedlingen ska vi till, familjerådgivningen har vi tid hos, jag måste prata med någon på försäkringskassan, det ska handlas mat och när vi ändå är igång kanske vi hinner kolla efter någon matta och köpa färg och grejer så vi blir klar med köksbänken. Något mer som absolut ska göras? Ingen aning, men det märker vi väl isf.

Haha, upptäckte igår att jag kan ploppa ut min navel. Så otroligt jäkla äckligt!
Jag hoppas verkligen inte att den ploppar ut av sig själv för jag behöver verkligen inte trycka mycket för att den ska åka ut. :O

Och jag tycker inte längre att jag har så himla stor mage. Såg ut som om att alla fyra tjejerna på den där föräldragruppen hade större mage än mig... Så det så. Eller så var det bara för att min är mer putig, den går inte ut så mycket åt sidorna. :P

Aja, ska ner till jobbet strax för att hämta papperet till föräldrapenningen och sedan ska jag slockna i soffan.
God natt!

Allt såg bra ut idag också. Magen har bara växt 1-1,5 cm sedan sist och jag har knappt gått upp något i vikt. Wiolet sa själv att det verkar som om att jag inte har gått upp något i mig själv iaf och vet ni, det tror inte jag heller. Känns skönt faktiskt. :)



Och en ännu roligare grej är att vi nu har en tid bokad för ett ultraljud. :D

Jag kommer banne mig inte ångra att jag ringde till familjerådgivningen och bokade tid. Marianne som vi får prata med är så himla bra. Ännu bättre känns det då Johnny faktiskt tar det hela seriöst och vill gå han också.
Det var mest Johnny som fick prata idag eftersom jag hade en tid själv förra gången. Hon vill gärna veta om våran bakgrund och så. Men det gick bra för mig, jag lyssnade gärna och fick lägga till saker då jag kände för det.

Det var ett tag sedan vi pratade så lugnt om jobbiga saker faktiskt.
Efteråt bestämde vi oss för att ta en fika på café UH. Pratade lite om samtalet och så. Både jag och Johnny hade velat sitta längre. Det är ju lite svårt att komma igång att prata, men när man väl har lyckats göra det så känns det som om att man kan sitta i en evighet... Tiden bara flyger iväg. Frågade lite försiktigt om han ville fortsätta gå och att han får säga till annars. Men jo, han vill väldigt järna forstätta. Vi behöver nog det här båda två.

Nästa tid är på fredag. Då tycker jag att vi ska få våran en och en halv timme ist för bara en.

En läxa fick vi också. En liten bok som heter "Håll kärleken levande" som vi ska läsa. Efter varje kapitel finns det några frågor som man kan diskutera med varandra. Jag har redan läst ut den och väntar bara på att Johnny ska göra det han också så att vi kan börja diskutera lite. Det är frågor som absolut kan få en att tänka till.

Å, imorgon är jag ledig. Har en tid hos barnmorskan klockan tio. Då blir det till att mäta magen igen. Får se om den har växt mycket mer eller.

Ja, det måste jag. Jag är så förbannat jävla stolt över mig själv!
Att jag inte ens har varit i närheten av att ta en cigg nu då det har varit så jobbigt som det har varit är ganska imponerande. Visst, jag har varit riktigt sugen några dagar nu, men fortfarande så har jag inte tagit någon.
Drömmen som jag hade har gjort ganska mycket den också, så arg som jag var på mig själv då jag vaknade vill jag inte bli i verkligheten. Röklukten är jag himla gärna utan också. Nej tack, ingen cancerpinne för mig!

Det gick himla bra hos familjerådgivningen igår. Hon sa väl i princip samma saker som de flesta andra har gjort till mig, men det var skönt att höra från någon som inte har en aning om vem Johnny eller jag är sedan tidigare.
På måndag lär jag nog få använda servetterna som stod nedanför stolen, det känns som så iaf. Samtidigt känns det skönt att få höra vad Johnny har att säga och hans förklaring till att han har varit borta i en vecka nu.
Jag blev lite besviken igår då han inte ens kunde höra av sig på något vis och fråga hur det hade gått för mig. Men, men... Har fortfarande inte träffat honom, men jag vet ju var han håller till nu iaf... Och igår var det ett jävla liv där. Han festar och har det skoj han verskar det som.  Argh! Jag hoppas verkligen att en lampa kommer att tändas i huvudet för honom efter de här samtalen som vi ska på. Det blir mitt sista försök till att få det här att fungera, jag kommer inte kunna göra så mycket mer.

Dags för ett långt pass på jobbet snart. Ny kuponghelg. Önska mig lycka till! :P

Inne i vecka 31 idag förresten. Det börjar närma sig... Önskar jag vore gladare. >_<

Jag planerade namn för ett antal år sedan och är fortfarande fäst vid dom.
Om det blir en flicka så ska hon heta Angelina, betydelse "ängel".
Om det blir en pojke så ska han heta Felix, betydelse "lycklig".

<3

Från mormor (alltså min mamma):





















Från gammelmormor (alltså min mormor):










:)

Fem dagar nu. Jag börjar bli ganska trött på det här.
"Kommer hem när jag känner mig redo." Redo för vad?
"Du behöver inte vara orolig." Kanske inte, men det blir jag stundvis ändå. Jävligt fundersam om inte annat.
Självklart vill jag veta vad som händer, vad du håller på med egentligen. >_<
Det känns inte så himla trevligt att vara hemma själv då det börjar närma sig januari heller. Får väl springa ner till mormor och morfar om något skulle hända.

Jag känner mig lite nervös inför morgondagen, men det ska ändå bli så himla skönt att få prata med hon på famijerådgivningen.

Antar att han inte kommer hem förrän på söndag... Om ens då. Det är ju helg. :P

Min största fråga just nu är väl "Varför sa du ens att du ville skaffa barn?".

Har suttit nere hos mamma och Svenne efter jobbet iaf. Skrev ut ansökan om gravidpenning (eller vad det nu heter nu). Det är väl bara till att hålla tummarna på att jag får det. Vi tog en sväng in till stan efter middagen iaf, handlade lite på Willys och kollade vart familjerådgivningen låg. Tänkte ta och knäppa kort på kläderna och det nu så att ni får se. Lägger in dom på en stund. :P

Jag hade gärnat legat kvar någon timme till i sängen idag. Hade ganska svårt för att somna igår.
Men, men.... Somnar väl tidigt i soffan ikväll ist då.

Har två tider bokade hos familjerådgivningen nu. En till mig själv nu på fredag och en till oss båda på måndag.
Hon som jag pratade med andra gången började fråga frågor så jag fick lov att berätta att jag inte träffat honom på fyra dagar, att vi knappt pratat och att vi ska ha barn snart... och så började jag ju naturligtvis att gråta när jag berättade det. Först hade hon inte haft någon tid alls den här veckan så vi skulle få vänta, men efter att jag berättat det där så tyckte hon att det var akut och hade helt plötsligt tid att träffas redan idag. Det har dock inte jag tid med då jag ska jobba ikväll och imorgon ska jag jobba dag så vi bestämda att träffas på fredag. Hon ville att både jag och Johnny skulle komma då, men jag känner att jag behöver fara själv första gången så så fick det bli.

Det känns så himla skönt att ha bokat tiderna.

Har lyckats tvinga i mig någon macka innan jobbet och håller nu på att förbereda mig för att klara kvällen. Försöker lägga känslorna och tankarna åt sidan igen. Känns alltid bättre då jag har fått skriva av mig också.

Skulle jag vara hungrig ikväll så har mormor varit upp med kroppkakor till mig. Hon har varit och köpt kläder till "Tummen" också. Fick även en del grejer till "Tummen" av mamma igår. Ni ska få se sedan. :)

Jag hade en himla trevlig dag med mamma och Lina igår. Vi gick till Eldorado, fikade hemma hos mamma och bara surrade om allt och inget. Senare bjöd syrran på tacos hemma hos sig och efter det for jag till mamma igen då Svenne hade köpt en chokladkaka till mig. Satt där och surrade ett tag till. Man tänker inte så himla mycket då man har något att göra. Jag bröt dock ihop när jag väl kom hem. Trodde aldrig jag skulle sluta gråta, grät till långt in på natten. Lyckades somna till slut iaf.

Drömde dock om honom inatt. Att han gjorde en massa dumheter, att jag tog en cigg (var otroligt arg på mig själv då jag vaknade) och att en gammal bekant föröskte hjälpa oss utan att lyckas.
Har inte mer än hunnit äta upp frukosten innan tårarna rinner igen.

Min ilska och besvikelse verkar mest ha gått över till sorg och saknad. Det tär på mig.
Jag antar att jag blev för svag igår... Skickade ett sms till honom. Det blev ju inte precis bättre av de svar jag fick.
Det enda jag ville då var att han skulle komma hem så att vi kunde prata. Visst, han verkar vilja prata. Men inte nu, han vill ta det lugnt och ha en paus först. Jag vet inte hur länge jag klarar av att vänta. Det har gått fyra dagar redan utan att vi har setts eller pratat riktigt. Varför ska jag börja krypa för honom? Det är ju inte precis jag som betett mig illa. Jag blir irriterad på mig själv då jag vet att jag de flesta gånger gör så här.

Jag funderar på att ringa till familjerådgivningen idag. Han kanske inte behöver prata än, men det behöver jag. Jag vill inte behöva bryta ihop så här, har ju som inget riktigt sug till att äta heller och jag vill ju att bebisen ska må bra. Får se hur det går på jobbet ikväll. Det jobbigaste är då det kommer någon och frågar hur det är, av någon anledning har jag oftast nära till gråt då. Usch! Nej, jag får banne mig ta och skärpa mig!

I min fantasi så står du där vid dörren, med en ånger och förståelse i blicken.
I min fantasi så är det du som säger att du vill kämpa, det är du som försöker komma med lösningar, det är du som tar tag i hela situationen.
I min fantasi så löser sig äntligen allt.
I min fantasi så ligger vi till slut där i din famn... Glada och lyckliga.



I verkligheten hör du inte av dig.
I verkligheten verkar du inte bry dig alls.

Varför ska det vara så himla svårt?