Alltså jag dör, anledningen till att Nelli hade en grinkväll var tydligen för att hon ville ligga själv på duntäcket och sova. Jag säg då det... Andra grinar för att få bäras på, men inte våran dotter inte. Fast jo, det gör hon också. ;P

Hon älskar tydligen att ligga naken också. Vi lät henne ligga naken på skötbordet ett tag, och gu vad benen och armarna for på henne. Hon var så glad och mamma spelade så klart in alltihopa. :)
Så fort vi började ta på henne blöja och pyjamas igen så grät hon. Hon ville verkligen inte ha kläder på sig. Vi kunde inte mycket annat än skratta åt det.

Och inte nog med det så verkar det vara dags att öka på mängden ersättning igen (för er som inte vet så ammar jag inte längre... Orkar inte gå in på varför här). Så som hon äter så kan man ju börja undra om hon kommer se ut som jag då jag var liten, rena rama michelingubben. Haha! Aja, sötare än sötast är hon iaf.
Här får ni två söta bilder på henne från idag.





God natt!

Eftersom Nelli är en stor del av mitt liv just nu och vi är uppe i varandra dag som natt så får ni nog stå ut med att jag skriver mycket om henne ett tag. Jag kommer nog ut på andra grejer snart igen så att ni får annat att läsa om. (:

Det har gått bra att vara själv med henne iaf. Jag hade nog inte mycket att vara nervös över. Visst är det enklare då Johnny är hemma och kan hjälpa till, men ändå. Nätterna har gått bättre också, hon sover mest och vaknar bara då hon vill äta och på dagarna är hon väldigt ofta på bra humör och är mycket för att ligga och jollra och bara se sig omkring (då hon inte sover då).

Ikväll är det dock en grinkväll. Vet inte riktigt vad som är fel. Hon har bajsat, kissat, ätit, rapat, spytt och bytts blöja på. Vet inte om det är magen som spökar eller om hon bara är övertrött. Det är som svårt ibland. Stackars tjej! Johnny är äntligen hemma och har tagit över en stund iaf. <3

Nästa fredag blir hon en månad gammal. Tiden går fort.

Idag är Nelli två veckor och i morgon börjar Johnny utbildningen igen, jag kommer alltså att vara själv med Nelli i 12 timmar tre dagar i veckan och jag ska dessutom ta hand om henne själv i tre nätter... Vi börjar i natt. Hur ska detta gå? Jag är nervös.

Natten till idag så sov hon som en stock, hon var bara vaken då hon skulle äta. Om hon vore så inatt så skulle det kännas underbart. Då kanske man är utvilad i morgon och får börja dagen riktigt bra. Men det är nog inget att räkna med skulle jag tro.
Jag vet inte riktigt varför jag blir så nervös. =/

Vi var iaf till BVC idag för att väga och mäta. Hon har gått över sin födelsevikt. Då vägde hon 3415 g och idag väger hon 3580 g. Inte illa pinkat. :) Så nu behöver vi inte längre väcka henne när hon sover för att mata henne och det känns ju himla skönt det också.

Annars då? Vi mår bra. Trötta, men bra mår vi. Förutom Johnny kanske som börjat få huvudvärk varje dag och ont i magen. =/ Skulle tro att det är nå stressliknande eller så. Stackarn! Vi får hoppas att det går till sig snart.

Jag var till tandläkaren idag och måste dit igen i mars för att laga en fyllning som håller på att lossna. Huvva!
Tur att jag har tandvårdsförsäkring.

Aja, ska in och skära lite grönsaker nu för att göra en kycklingsallad.

För att ni inte ska bli så uttråkade.











God natt! :)

Det blir inte mycket bloggande nu efter att Nelli har kommit till världen, men det kan ni nog stå ut med. :)
Det går bara bättre och bättre med henne. I natt sov hon som en stock, äntligen. Jag och Johnny fick dock inte så mycket sömn ändå, men det har vi tagit igen nu på morgonkvisten.
Tänkte snart väcka Johnny då vi ska ner på byn en sväng, han har ändå fått sova nio timmar nu så. :)
Det känns så mycket lättare då man har börjat känna igen då hon har lite magknip eller bara är hungrig, man känner sig inte så hjälplös längre.

Jag vet inte riktigt vad jag skulle ha gjort utan Johnny, han är så otroligt hjälpsam hela tiden.
Vi trodde att det skulle bli "Men nu har jag gjort det, nu kan väl du ändå göra det där" eller "Nu är det väl ändå min tur att sova" och ja, ni kanske förstår. Det är mer "Jag gör det där jag" och "Lägg dig och sov en stund, det behöver du". Ju mer den ene ger desto mer vill den andre ge.
Det känns så annorlunda, så himla mycket bättre.
Johnny berättade en grej för mig igår också som fick mig att börja gråta bara för att jag blev så himla glad.
Jag är säker på att Johnny är helt rätt som pappa. <3

Nu måste jag ta och stoppa i mig nå ätbart innan min mage skriker. :)

Sitter i soffan och sipprar mjölk i en kopp. Trodde att Nelli var på väg att vakna så jag skyndade på med amningsnappen, men nej, hon sov vidare hon och jag orkar inte ta bort den då jag fick dit den så bra. Det är nog lika bra det då hon knappt sov något inatt, hon skulle bara äta hela tiden. Jag fick inte sova förrän 07:00 i morse och så var det dags att amma runt 11:00 igen. Men som mamma sa så får vi väl ta och vända på dygnet ett tag fram över, anpassa oss efter henne.

Förutom nätterna så är hon verkligen hur lugn och mysig som helst. Vi får försöka få nätterna att bli mysiga också, göra det bästa av situationen.















10 januari kl. 14:40 föddes hon.
Hon vägde då 3415 gram och var 50 cm lång.
Våran underbart fina dotter. Att bli mamma är en underbar känsla, trots att det tydligen kan vara väldigt jobbigt ibland också. Men vi älskar henne! :)

Inte fick vi åka in i morse inte. Värkarna som jag hade i över sex timmar blev färre så jag kunde somna nu på  morgonen. Lyckades väl sova 2-3 timmar iaf tills jag vaknade av en jävligt ond värk igen. Har väl inte känt någon på en kvart nu så vi får väl se. Känns däremot som om att sammandragningarna börjar komma igång nu igen så det kanske sätter igång med värkarna snart också. Jag vill åka in idag ju!

Jaja, jag får väl kika några bloggar så länge.

Nu kan det nog kanske vara något på gång. Har haft förvärkar och sammandragningar hela kvällen, strax innan 00:30 gick jag och pillade och såg lite blod på papperet. Ringde först syrran och sedan förlossningsavdelningen, det var slemproppen som gått. Hon sa till mig att jag kunde ta en alvedon för att lindra smärtan så strax efter 00:30 tog jag en alvedon. Jag kan ju säga att den inte har hjälpt ett dugg. Strax innan 01:00 började vi ta tid mellan värkarna, de varade mellan 4-7 min i en och en halv timme tror jag (själva värken varar i ca 1 min) och dom känns betydligt mycket mer. Så vi ringde dit igen och frågade hur länge man skulle kolla hur lång tid det var mellan dom. Vi hoppades väl på att vi kunde få komma in (mest Johnny tror jag), men icke. Jag ska vänta tills det blir snäppet värre. Så jag väntar väl tills jag känner att det här med att andas igenom dom inte funkar längre antar jag.

Johnny värmde en blöt handduk till mig i mikron som jag har lagt på magen och jag sitter fortfarande och andas mig igenom dom. Jag har snart hållit på i två och en halv timme. Än så länge går det bra, men det gör ONT!
Kan bara tänka mig hur ont det kommer att göra sedan. Nu kommer en värk igen. Aj!

Iaf så tyckte kvinnan som jag pratade med att jag skulle lägga mig i sängen och vila med något varmt på magen. Men det kommer inte att gå. Jag sitter hellre i soffan med värme på magen för det känns bättre då jag sitter.
Har fått en kopp te av Johnny också. Han är så snäll! <3

Vad underbart om vi skulle få kunna åka in nu på morgonkvisten. Men sådan tur har vi väl inte.

Om vi nu skulle få göra det så är det här till dig mamma:
Inne i djur-rummet på byrån så ligger Oliwers mat i en påse i korgen till vänster och Kellys mat står i skafferiet (den lila påsen). Häll gärna upp nytt vatten i skålen bredvid hennes matskål då både hon och Oliwer dricker där ur. Häll gärna upp nytt vatten i den silvriga hundskålen som står på golvet i köket också. Jag vet inte om jag orkar skicka detta som ett sms nämligen. ;)
Nu skriver jag som om att du ska göra det, men du kan ju kanske ringa mormor och be henne göra det?
Bådas matskålar ska vara full iaf. Oliwer har alltid mat kvar, men det är sånt som han inte vill äta för att han är så jäkla kräsen av sig, så släng det bara och fyll upp nytt. Tack på förhand! :)

Nu ska jag fylla upp min vattenflaska igen.

"Hur går det med plutten i magen? Nu blev jag sådär nervös för din skull, men jag vet att du är, och kommer vara, jätteduktig^^"

Naw, söta lilla Desirée. Tror ni jag blev nå glad eller?! :)

På tal om henne så hittade jag ett häfte som vi fick av henne då vi tog studenten. Hon ritade alltid en massa bilder på mig, Marta, Sandra och henne. Vi var liksom "gänget". Haha! Iaf så har hon kopierat dom flesta av bilderna och gjort ett häfte av dom med en fin text på baksidan. Jag har alltid vetat att jag har haft det kvar och för någon vecka sedan så hittade jag det i en kartong i skrubben i barnrummet. Nu vet jag vart jag har det och det är så himla kul att kolla igenom det. Ni kan få en en liten blick i den sedan om ni vill. ;)

Idag är det då den 8 januari, datumet som Svenne har gissat att lill*n ska komma till världen. Vi får väl se. Än så länge så ser det ut att gå ganska trögt, men han får mer än gärna ha rätt. Imorgon kommer mitt andra gissningsdatum.

Johnny har åkt ner till Robin en sväng för att klinka på gitarren.
Ska jag vara riktigt ärlig så känns det ganska skönt. Fick verkligen hålla mig från att inte säga något dumt idag då vi städade, ibland kan man verkligen hålla på att få spunk på karlarna. -_-

Tyst och skönt, bara tv:n som går i bakgrunden. Men om en så där två timmar sitter jag väl här och hoppas på att han kommer hem snart... Lite så det brukar bli.

Men nu ska jag bara lägga mig i soffan och njuta av lugnet. Hade tänkt stryka gardinerna till köket, men det får banne mig vänta. Nu har jag min egen tid och den tänker jag inte slösa på att göra sysslor. :P
Tror jag stryker på mig en ansiktsmask och fyller fotbadet. Ja, det gör jag! :)

Å, mamma ringde och väckte mig i morse. Jag blev väldigt pigg då hon sa att dom är på IKEA. :)
Dom ska få köpa lite grejer till mig, plastblommor, krukor och en lampa. Hoppas att hon hittar lampan och krukorna nu bara. Det vore ju för himla bra. Det kommer bli så snyggt. :D
Mamma, jag tror att du får ringa mig varje morgon och säga att ni är på IKEA. ;P

Jag orkade inte vänta tills klockan blir 11:00 så jag sitter och käkar flingor och mjölk nu. Jag får väl se till att kaffet är klart sedan då Johnny kliver upp ist.

Usch, jag hade en läskig dröm inatt. Drömde att jag vaknade nu på morgonen och jag har en tendens att vilja ligga och stryka mig över gravidmagen en stund innan jag kliver upp och precis det gjorde jag i drömmen. Det var bara det att magen ser ut precis som nu, men den var alldeles mjuk då man tog på den, våran bebis var borta. Den hade försvunnit under natten, typ tynat bort där inne eller så. Usch, det var hemskt! Helt plötsligt var det natt igen, jag var livrädd och försökte få tag på Johnny som hade åkt iväg någon stans med Victor. Jag ringde och ringde men fick inget svar, sedan när han väl svarade tyckte han bara att jag var jobbig och vägrade komma hem. Jag grät då jag vaknade. Buhu! Haha!

Nej, nu ska jag snart fixa kaffet. Hoppas ni har en bra dag!
Tjing! :)

Då man sitter där, höggravid, nästan nyvaken med gammalt smink på sig från dagen innan, lite småruffsigt hår med några lockar hängandes ner i ögat och bara känner sig allmänt lat och ofräsch och ens partner verkligen kollar in en en bra stund med den där speciella, trovärdiga blicken för att sedan säga "Vad snygg du är", då kan man ju inte bli annat än glad. ^^,

Inte fan kan jag få fram ett "Tack älskling!" för det. Nej, ist sitter jag där och försöker skämta bort det trots att jag blir hur glad som helst inombords. Det där måste jag banne mig bättra mig på.

December och början på januari har jag älskat Johnny extra mycket. Så är det bara. Jag känner av en förändring och jag tror att det har märkts ganska mycket på mig. Det känns som om att det borde ha märkts iaf för jag har känt mig så extremt mycket gladare. <3
Jag hoppas bara att han har sett det och kanske kan förstå varför. Jag har uppfattat Johnny som gladar nu de här månaderna också, men det är bara han som kan svara på om det stämmer eller inte.

Äsch, jag skulle kunna sitta och skriva hur länge som helst känns det som... Det blir väl lätt så då det pirrar lite i magen som om att man vore nykär. ;) Men vi borde faktiskt gå och lägga oss nu om vi ska orka med morgondagen. Ska burra in mig i Johnnys famn då. <3
God natt!

HSP, ”highly sensitive persons”. Ni får läsa om det själv på internet eller någon annan stans om ni är nyfikna på vad det är för jag orkar inte skriva om det här. Jag tycker att det var ganska intressant iaf. Kan inte neka till att jag känner igen mig lite.

Det blev ingen städning idag, vi blev för lata. Inte för att det ser så jäkla stökigt ut här egentligen, men ibland behöver man verkligen damma, skura o.s.v utan att det egentligen syns.
Vi ställer alarmet på 11:00 imorgon, äter frukost tillsammans och tar en dag åt städning. Vi får hoppas på att vi är mer pepp imorgon. Kanske vi får igång lillan där inne också?! :) Förvärkarna har kommit tillbaka nu ikväll iaf. Äntligen!

6 januari, idag är bebis beräknad att komma. Men nej, än verkar ingen vilja komma ut.
Jag har iaf förberett i soffan om vattnet skulle råka gå. En stor jäkla sopsäck som jag har klippt i för att göra den ännu större och en handduk på det... Med hårfärg på så det ser ut som om att någon har skitit ner den. Fräscht! :P
Nu ska inte den soffan bli förstörd iaf. ;)


Ja, lite så känns det väl just nu. Väntar på att Johnny ska komma hem någon gång så att vi kan sätta igång med städningen. Orkar inte göra det själv.

Usch, tråkiga dag!

Min hårfön var inte trasig. Johnny skulle kolla om han kunde laga den igår, så stoppar han i kontakten och sätter igång den. Tro på fan att den funkade. :O Inte visste jag att den stänger av sig själv då den blir överhettad. ;D

Min första tanke i morse då jag öppnade ögonen; "Kan inte vattnet bara gå nu?!"
Men nej, inte det inte, inte ens en liten förvärk. Nu ger jag upp alla sådana tankar en stund, skriver en lista på vad vi ska handla och sedan åker vi in till stan.

Ska träffa Lina idag igen. Passar på att låna hennes hårfön då min är paj... Jag tror att den har brunnit. :(
Men dom kan väl inte vara så otroligt dyra. Eller?

Aja. Ingen bebis inatt iaf och det är nog ingen bebis på väg på ett par dagar heller skulle jag tro. *suck*

Lite väl mycket in på mitt liv nu kanske, men ni som är känsliga får väl blunda och klicka bort.

Hade en konversation med en tjej på fejjan (facebook), hon undrade om det inte var dags för lillplutten att komma ut snart. Så kom vi in på datum och så... Jag sa att hon nog inte kommer förrän nästa vecka men att jag helst av allt vill ha ut henne denna vecka.
Så säger hon till mig att vi ska ha sex... Alltså inte hon och jag naturligtvis utan jag och Johnny. ;)

Det är alltså här som ni kan börja blunda och klicka bort!

Men alltså seriöst, att vara höggravid och ha sex?! Nej tack. Först och främst så känner jag mig så otroligt jävla osexig och klumpig så det finns inte och för det andra... Att mitt i alltihopa känna hur det börjar bulla runt där inne, bara lite eller så där mycket att hela magen åker fram och tillbaka eller känna det där trycket ner mot pullan... Tack, men nej tack! Det är så otroligt avtändande och det känns nästan som om att barnet lika gärna hade kunnat sitta på en stol bredvid sängen och kollat på. Uuuusch! Sedan blir jag pillnödig så himla fort också. Det funkar bara inte för mig. ;P

Fick fin info av henne också; "3 satser sperma så är det ganska troligt att det sätter i igång. Det innehåller typ samma då dom ska sätta igång en förlossning"

Haha, å ni skulle ha sett Johnny då jag lästa upp det för honom. Alldeles tyst och så kom en så underbart fin grimas fram. Stackarn! :D
Jag kan bara tänka mig hur det skulle bli:
Knull, knull, sprut, Emelie måste kuta i panik till toan.
Knull, knull, sprut, Emelie måste kuta i panik till toan.
Knull, knull, STOPP! Emelie måste verkligen kuta i panik till toan.

Nej, men som jag skrev till henne så ska man nog inte försöka för mycket. Då blir man bara frustrerad om det inte händer något. Det är nog bättre att ta det som det kommer, någon gång ska hon ju ändå ut så. :)
Fast väntan känns lång.

Vilken otroligt tråkig dag!
Sitter bara och väntar på att Johnny ska komma hem så att jag får lite sällskap. Fast han lär nog somna ganska fort i soffan skulle jag tro. Vad kan man hitta på?


Jag på nyår. Skippade löshåret och lät bli att platta ur mina självlockar. Körde bara på en
mysig kofta också. Orkade inte klä upp mig speciellt mycket. Rätt skönt ändå.

Vilken natt. Victor ringde till Johnny inatt och bad om lite hjälp... Han hade nämligen kört i diket. Inte nog med det så var det nästan ute i Bredbyn av alla ställen också. Runt 02:00 började vi åka och vi var inte hemma förrän efter 04:30 någon gång. Grabbarna kämpade på med den där bilen i lite över en timme. Något trött idag, ja. Jag blev pigg efter att jag pratat med mamma i telefonen i morse, men nu börjar ögonen svika mig känner jag. Det verkar bara vara skit på tv:n också så det skulle inte alls förvåna mig om jag råkar slumra in i soffan. Det är dessutom världens jäkla pissväder ute idag också så jag tänker inte ens fundera på att gå någonstans.

Först; bloggläsning (om någon uppdaterat).

Tss, Johnny satt sig i köket idag och började klippa ut små lappar. Jag frågade vad han skulle göra men det ville han inte säga. "Kan du gå iväg en sväng?!"... Jag gick in till vardagsrummet och när jag kommer tillbaka in till köket så får jag en bunt med lappar och så säger han "Här, du får använda dom precis när du vill" och ger mig en rejäl kram och puss på munnen.
Det var fribiljetter. Dammsugning, tvättning. diskning (som han verkligen hatar) och toastädning (som jag verkligen hatar). Det gulligaste var att flest lappar gällde diskningen. <3

Han har verkligen fått mig på bra humör nu på sistone. Och när han börjar med sådana här påhitt så blir jag bara extra glad. :) Nu är han min gullgubbe igen. ;P

Jag hade mina första riktigt onda värkar inatt. Tidigare har jag bara haft som en mensvärk, men inte inatt inte. Vaknade av att jag behövde gå på toaletten för att pilla och direkt då jag ställer mig upp känner jag en otrolig värk nedanför svanken typ. Jag höll knappt på att kunna ta mig till toaletten. Det kändes som om att någon stack in hundra knivar i ryggen på mig och värken fortsatte frammåt mot magen.

Kom fram till toaletten till slut och satte mig ner, men jag hade en förbannat stark sammandragning så jag kunde inte pilla... Så det var bara att sitta där och vänta på att det skulle avta. Usch, jag trodde att jag skulle spy där ett tag, fan så ont det gjorde! >_<

"Andningen kommer automatiskt" fick vi höra på den enda föräldraträffen vi varit på. Inte för mig, jag höll väl i stort sett andan då det gjorde som ondast. Hann inte mer än ställa mig upp för att tvätta händerna så var den otroliga värken där igen. Så kom jag på det min barnmorska sagt till mig, att man skulle slappna av och andas in genom näsan och ut genom munnen. Sagt och gjort, jag kämpade mig in till soffan och satte mig där, lutade mig bakåt med armarna som stöd bakom ryggen, blundade och började andas. Det tog ett tag, men det funkade. Värkarna var som bortblåst sedan då jag skulle gå och lägga mig igen. Skönt!

Jag var så otroligt nära på att väcka Johnny där ett tag för att tvinga honom packa våran väska till BB. Tur att jag väntade en stund, han hade nog varit ganska less annars. ;P

Blev så jävla nervös där i början av värkarna, tills jag kom på vad barnmorskan hade sagt. Och nu idag har jag varit så otroligt glad över att det faktiskt har börjat hända något. Helst av allt så vill jag att hon kommer ut nu till veckan men... Vi ser väl vad hon tycker om det. :P
Har inte haft någon sån där smärtsam värk idag iaf, bara sådana där som känns som mensvärkar typ.
Åh, det här är ju bara så otroligt spännande. :D

Nu ska jag och Johnny ut till förrådet för att samla ihop en jäkla massa kartonger som ska kastas och sedan blir det banne mig till att packa våran väska.